När det därför gäller praktiskt spel kan man inte taga alltför stor hänsyn till de extrema talen. Då skulle man överhuvud taget inte kunna spela. Man måste därför kunna bortse från sådana fall, som inträffar högst sällan, kanske 1 gång per månad eller var tredje eller fjärde månad eller vilken nivå man nu väljer. Detta sammanhänger ju även med vilken säkerhet man vill spela, och på vilken ekonomisk nivå.

Det är givetvis också viktigt att inse, vilka risker man vill ta. Detta är mycket personligt och beroende av var och ens ekonomi, psyke och personliga omdöme. Jag manar emellertid till försiktighet och till att inte ta några onödiga risker. För så här är det: 

DET KOMMER ALLTID TILLRÄCKLIGT MÅNGA LÄMPLIGA SPELTILLFÄLLEN UNDER ETT NORMALT SPELPASS.

Vi kommer att lämna olika alternativ, som ger var och en möjlighet att välja det alternativ, som han eller hon finner lämpligast. Vi kommer i våra system att ange insatser om exempelvis 10 eller 50 eller 1000 enheter. Vi har då inte utgått från någon speciell valuta utan siffrorna anger endast ett visst värde i förhållande till andra värden, som t. ex. DM.

Beroende på var och ens önskemål kan man självfallet ändra beloppen uppåt eller nedåt, förutsatt att man hela tiden beaktar det inbördes förhållandet mellan de olika insatserna vid sammansatta kombinationer eller vid progressivt (vi skall återkomma till denna term) spel. Det finns två viktiga skillnader i alternativen:

• 1. Spela sällan - större insats - större säkerhet -större vinst per speltillfälle.
• 2. Spela ofta - mindre insats - större risk -mindre vinst per tillfälle men möjlighet till större antal vinster respektive förluster. Detta sammanhänger med hur snart man går in i spelet efter det att det förekommit en sammanhängande följd av utfall av en och samma sort, t ex 5 st. i rött eller 4 st. i tredje dussinet.

För vissa system tillämpar vi den s.k progressiva metoden, vilken utgår frän att man har en förutbestämd plan där nian spelar ett antal spel i följd. I händelse av förlust i första spelet ökas insatsen i nästa omgång till det dubbla, när det gäller enkla chanser. Blir det även då förlust ökar man dubbelt igen o.s.v Man dubblar alltså hela tiden.

Detta innebär att - förutsatt att man får vinst inom det antal spelomgångar man har i sin plan - man vinner, även om det då alltså dröjer några omgångar. Vinsten blir vid denna raka progressiva metod alltid = den ursprungliga insatsen. 

Innan vi börjar med systemen vill vi fästa uppmärksamheten på det relativt stora antal serier, som innehåller en eller flera nollor. Anledningen till att vi i delar av statistiken separerat serier med nollor beror på att nollan avviker i vissa sammanhang markant. Vi kommer därför att återkomma speciellt till nollan. I statistiktabeller vi har sett, att serier om 8 och längre under ett halvt år, 56700 spel, endast uppträdde vid ett fåtal tillfällen.

Jag anser därför att vi kan sätta upp en gräns vid fyra gånger i följd, där vi kan gå in med vår första insats, och sedan använda oss av ett system, som täcker några omgångar, som alltså täcker in de normalt förekommande långa serierna. Vi har tidigare sett, när det gällde de enkla chanserna, att vi vid den raka progressiva metoden fick fördubbla vår insats efter varje förlust för att vid vinst erhålla ett överskott = första insatsen. För dussin och kolonn gäller, som vi i förbigående nämnt, ett annorlunda förfaringssätt.

Vi utgår helt enkelt från att vi inte befinner oss på casinot vid de exceptionella tillfällen då det händer, att extraordinära långa spel förekommer. En normalspelare befinner sig ju på casinot endast under ett fåtal timmar av casinots totala speltid. Denna är i allmänhet mellan kl. 15 och kl. 03.00 men kan variera. Man börjar ofta med att öppna ett eller ett par bord för att sedan, när publiken på för- kvällen strömmar till, köra alla bord. Likaså stänger man i allmänhet vid olika tider, givetvis detta också beroende på antalet gäster.

Även om casinona uppvisat mycket goda ekonomiska resultat har man ju synnerligen stora kostnader. Vid varje normalbord sitter fyra croupierer, som alla skall avlönas , förutom all an4an personal. Det får då inte bara vara en eller ett par gäster, som spelar vid bordet, utan omsättningen får vara tämligen hög för att lönsamheten skall komma.

Skulle man nu likväl råka befinna sig på casinot när en lång serie kommer, en sådan, som normalt sett endast kommer en gång i veckan, månaden eller vad det nu är, får man inte bli skärrad titan inse, att man råkat ut för något, som man får ha stor otur för att drabbas av.

Men om ni alltså börjar efter fyra gånger i följd och har ett system, som täcker fyra omgånger, täcker Ni in hela det normala utfallsområdet. Ni spelar alltså omgång nr 5, 6, 7 och 8. Det bör N normalt bli vinst vid någon av omgångarna eftersom det är mycket ovanligt att åtta gånger i följd uppkommer. Täcker man in flera bord uppkommer det ett tillräckligt stort antal femmor, sexor och kanske även någon sjua.

Rent statistiskt/matematiskt förekommer sju gånger i följd var tredje dag i snitt, och åtta gånger var tionde dag. Vill Ni täcka in också åttorna får Ni alltså vänta ytterligare en minks med att starta. Men då blir det givetvis tunnare med spelmöjligheterna, och alla får då i stället göra en desto större insats.

Självfallet behöver Ni inte begränsa Er till att spela 4 omgångar. Ni kan spela färre eller flera omgångar. Eftersom progressionen är trefaldig leder detta snabbt till höga ackumulerade insatser. Den gamla regeln gäller: gå in tidigt med små insatser = flera speltillfällen, mindre vinster och högre risktagande.

Gå in sent med större insatser = färre speltillfällen men högre säkerhet och större vinster när de kommer. Vi vill vid denna typ av systelb. starkt avråda från att gå in tidigare än efter tre gånger. Visserligen uppkominer tre gånger så många spelchanser om man går in efter två gånger, och man får då spela mycket ofta och det kan gå bra en lång stund. Men plötsligt är den kanske där, den där långa som man skulle klarat av om man gått in efter fyra gånget Man kan vid casinos med elektroniska resultatdisplayer avvakta att spela tills man sett att det har kommit uPl) en lång serie vid något bord.

Då har man normalt större möjligheter att slippa ett bakslag, eftersom det sällan förekommer två långa serier i följd, alldeles speciellt då i samma, som t ex tredje dussinet eller andra kolonnen etc. Man kan då om man känner för det passa på att gå in vid en något lägre nivå en stund.

Ju fler nummer, som ingår i en spelvariant, desto svårare är det att uppgöra system. Exempelvis är det förhållandevis lätt att åstadkomma ett progressivt system eller annan kombination för enkla chanser med förhållandet 18-18, bortsett från nollan, eller dussin och kolonn, med 12 mot 24.

Vid plein är förhållandet 1 mot 36, alltså det klart svåraste alterntivet. Vi går tillbaka och studerar spelstatistiken för plein: eftersom vi vet, att det teoretiska medeltalet är 37, vilket så småningom skall uppnås, började vi med att studera, hur många spel som förflöt innan det blev vinst på ett och samma nummer, med början inom områdena 30 - 39 o s v uppåt. Vi hade efter några dagar en klar uppfattning om var gränserna för utfallen tenderar att komma, och vi kunde konstatera, att det förekom mycket få spel, som var mycket länga mellan utfallen på ett och samma nummer.

Vi har tagit fasta på dessa statistiska värden och efter fortsatt testning kunnat konstatera, att den trend, som vi märkte från början, blev allt fastare efter hand. Det är som vi tidigare framhållit mycket viktigt, att Ni noterar varje spel i spelformuläret, så att man hela tiden kan avläsa de utfallande nummerna. Efterhand kan man då genom att titta tilbaka i protokollet fastställa, VILKA NUMMER SOM INTE UTFALLIT UNDER EN LÄNGRE TIDSPERIOD. DET ÄR GIVETVIS DEM VI SÖKER.

Har exempelvis nr 3, 17 och 35 inte varit uppe under de senaste 100 omgångarna är det troligt, att samtliga tre nummer kommer att utfalla inom en icke avlägsen framtid, i varje fall ett par av dem. Vi kan då gå in på dessa nummer med första insatsen på spel nr 101 med ett visst belopp, säg exempelvis 10 enheter. Eftersom 10 enheter i händelse av vinst ger 35 gånger tillbaka, d v s 350 enheter, KAN MAN ALLTSÅ SÄTTA 10 ENHETER I FÖLJD I 34 SPEL OCH ÄNDÅ VINNA. Vi spelar +/- 0 på 35:e spelet.

Skulle vi inte ha vunnit vid det 34:e spelet, då vi alltså fortfarande vinner 10 enheter, gör vi en höjning enligt progressionsmetoden till insats 15 eller 20 eller ännu högre. Man kan då vara med ytterligare ett längre antal spel med vinst vid utfall.

Om man inte vill att vinsten skall gå så långt ned som till 10 enheter utan exempelvis till lägst 100 enheter, byter man till den högre insatsen tidigare, allt enligt de system, som vi presenterar härefter. Vi har gjort ett exempel, där man kan vara med upp till 100 omgångar med vinst vid utfall.

Detta innebär alltså - om man går in vid spel nr 101 - att det går att deltaga upp till spel nr 200 och fortfarande vinna. Man kan göra system, som går ännu längre, men då med på slutet alltmera ökande insatser. Det är ju dock inte vanligt, att spel överstiger 200 omgångar för ett och samma nummer. Det är givetvis å andra sidan inte nödvändigt att vänta till 100 nummer.

Man kan givetvis gå in exempelvis på ett antal nummer, som inte varit uppe i intervallet 40 - 49 omgångar. Där finns som synes kvar ett större antal ospelade nummer, och antalet, som utfaller inom de närmast högre intervallerna, är givetvis betydligt större än längre upp i stegen.

Lyckas man då hyggligt med vinsterna, vilket man normalt skall göra, kan man helt enkelt stiga av de spel, som tenderar att bli längre. Vi vill också nämna, att man kan använda en regresssiv metod i kombination med en progressiv. Exempel: om vi gått in på nr 101 och det i något fall inte blivit vinst vid 200 spel - om vi nu skulle taga denna långdragna typ - kan man fortsätta insatserna på en lägre nivå och på så vis avsevärt reducera en eventuell förlust. Vi har för att ge er en ide'om hur olika system fungerar och ser ut, tagit med ett antal, varierande i längd från 50 styck och uppåt och med olika ingångssatser.

Var ingången skall ske beror ju inte bara på systemets längd utan på det ackumulerade beloppet, som så småningom kan bli tämligen högt. Å andra sidan är vinsterna i allmänhet som synes goda, och vid lämplig ingångsnivå är detta med plein en spelvariant som kan ge god avkastning. En klar nackdel kan vara, att man vid länga dylika system tvingas stå vid samma bord under en längre tid för att följa varje spel.

Vid kortare system som för dussin/kolonn eller andra kombinationer med mindre antal inblandade nummer har man i regel en betydligt större frihet att röra sig mellan borden utan att man riskerar att missa några möjligheter.

Vi tror, att ni efter att ha studerat våra system nu lärt er såpass mycket, att Ni själv kan göra upp spelsystem, som kan passa er personligen för den händelse inget av våra skulle passa på grund av längd eller belopp o s v. Ni börjar nu säkert att också förstå vad vi i början menade med en "komplett spelare". Det innebär att spelaren är så väl insatt i samtliga förekommande vanliga spelvarianter, att han eller hon genast från de kontinuerliga noteringarna i spelformuläret kan snappa upp alla spelbara möjligheter.

I de flesta studier om ungdomars spelande har man gjort separata analyser av flickor och pojkar. Resultaten visar genomgående att pojkar och flickor i västvärlden skiljer sig åt markant avseende spelvanorna.

Pojkar börjar spela i en yngre ålder och spelar därefter oftare, för mer pengar och under längre tid än vad flickor gör. Detta gäller även för svenska och norska pojkar.

I CAN:s skolundersökningar från 2010 framgår att inga flickor i årskurs 9 uppger att de spelar så regelbundet som flera gånger i veckan på något spel, medan det för varje spelform är ett par procent av pojkarna som spelar flera gånger i veckan.

Dessutom väljer flickor och pojkar att satsa sina pengar på olika typer av spel. Pojkar spelar generellt mer på riskabla spel, så som vadslagning om sport, medan flickor väljer exempelvis lotterier. Detta gäller även svenska ungdomar där pojkar i högre utsträckning än flickor väljer sportspel som Oddset och Stryktipset samt spel på internet.

Studier från västvärlden visar att spel om pengar är vanligt förekommande bland barn och ungdomar. Av ungdomarna i Europa, Australien och Nordamerika har 60-90 procent någon gång satsat pengar i spel. Ungdomar spelar dock fortfarande mindre än vuxna, och även om de flesta har provat är det relativt få som spelar regelbundet.

I Nordamerika har man sett en ökning av spelandet bland unga under 1980- och 90-talen. I Sverige har man endast följt ungdomars spelvanor under 2000-talet, och under denna period har spelandet vare sig ökat eller minskat. Undersökningarna visar också att ungdomar spelar på de spel som är tillgängliga för dem, oavsett om dessa är tillåtna för dem eller inte. För barn och ungdomar är chansen att vinna och risken att förlora pengar en viktig motivator till att välja att spela eller att avstå, men spel är också något som uppfattas som spännande och roligt, ett nöje och ett tidsfördriv.

Barn blir vanligen introducerade till spel av sina föräldrar och spelar oftast tillsammans med sin familj. och när de blir äldre med sina vänner. För en del ungdomar kan spelandet tjäna som en flykt undan problem och bekymmer, ett sätt att tänka på något annat eller att avskärma sig från oroskänslor och tråkiga tankar. Många barn och ungdomar har svårt att förstå begrepp som slump, öde, chans, sannolikhet, vinstchans och vinststorlek, begrepp som är nödvändiga att kunna skilja på för att förstå villkoren bakom spel.

Spel appellerar starkt till magiskt tänkande, de flesta har någon gång tänkt att "om jag inte tittar på tärningen kommer det att bli en sexa" eller liknande. För yngre barn är det naturligt att de tror att de kan påverka skeenden och företeelser helt utanför deras kontroll. Barn kan därför anses vara sårbara konsumenter vad gäller spel, inte minst för att de flesta som i dag växer upp är vana vid TV- och datorspel som de kan öva sig i och bli skickligare på, vilket kan förleda dem att tro att detta även gäller för penningspel. Vissa aspekter i hur spelen är utformade kan öka motivationen till att spela.

Dessa aspekter är sådana som i stor utsträckning kan associeras till magiskt tänkande kring spel, illusion av kontroll över spelet eller att spelaren kan vinna genom sin skicklighet. Pojkars och flickors spelvanor skiljer sig åt i flera avseenden; pojkar spelar i tidigare ålder, mer ofta, under längre tid och för mer pengar än vad flickor gör. De väljer också i högre utsträckning än flickor mer riskabla spel.

En vanlig kortlek innehåller femtiotvå spelkort med tretton kort vardera av symbolerna/färgerna:  spader, klöver, ruter och hjärter.

Få symboler är så välkända över hela världen som dessa fyra spelkortsfärger, och få fritidsredskap används så flitigt som spelkorten, både i spel och i politikers maktspråk. Och detta har pågått i drygt sexhundra år!

Samtidigt finns det en rad varianter av kortlekar — med olika utseenden, olika antal kort, olika användningsområden. En kortlek är praktiskt taget alltid ett redskap för sällskapsspel men den kan också vara ett konstverk.

År 1377 fick en schweizisk munk en kortlek i sin hand. Han hette Johannes från Rheinfelden. För honom var kortleken en nyhet. Ute i Europa hade kortlekar och kortspel förekommit ett tag, de nämns först i Spanien 1371 som "naipes", ett arabiskt ord som fortfarande gäller i spanskan.

Johannes studerade kortleken och beskrev den på tvåhundra tättskrivna sidor medeltidslatin. Hans kortlek innehöll 52 kort med fyra olika symboler. Det var tretton kort i varje symbolserie och av dem hade tio kort olika antal symboler från en till tio och tre visade kungar och deras närmaste rådgivare. Hur symbolerna såg ut beskrev han tyvärr inte, han klistrade in spelkort i stället.

Kortleken har alltså i princip sett likadan ut i över 600 år, även om utformning och framställningsteknik har förändrats och något kort har tillkommit (jokern på 1800-talet). Vår vardagliga kortlek har gamla anor.

Låt oss alltså titta närmare på vår moderna kortlek.

Av de 52 korten är 26 kort svarta: spader och klöver, och 26 röda: hjärter och ruter. I varje "färg" finns tretton kort, som har olika valörer, dvs, olika många "prickar". Esset (markerat på kortet med E eller A), med en symbolprick på, kan vara värt 14 eller i, det kan ha högst eller lägst värde. När man i tur och ordning lyfter en bunt kort ur leken för att se vem som får högsta kortet, då gäller alltid esset som lägsta kort, som en etta. Så var det från början i kortspelshistorien.

Kungen (K) är i många spel värd 13 poäng, damen (D) 12 och knekten (Kn) 11. Dessa kort kallas figurkort, bildkort eller klädda kort, ibland målare eller matadorer. Ess, kung, dam och knekt kallas honnörer i t.ex bridge. Övriga kort, 10-2, är hackor, sifferkort, nummerkort eller lanor/lankor (lank är en svag dryck).

En god fråga är om alla sifferkort är "lankor". Man tänker gärna på historien om damen som frågade gossen på gatan om han gick i skolan:

— Nej.

— Kan du läsa?

— Nej.

— Kan du skriva?

— Nej.

— Kan du räkna?

—Ja, sju, åtta, nio, tio ...

— Varför börjar du på sju?

—Jo, hos oss kastar vi alltid lankorna.

Jokern har i vissa spel en efter spelarens godtycke varierande färg och valör, som ett vilt kort. En tennisspelare kan få "a wild card" i en turnering, han behöver då inte kvalspela in. Om de exempelvis spelar texas hold'em på nätet så finns det förstås inga jokrar, vilket är en ovanligt inslag överhuvudtaget på kasinos på nätet (meddelande mig gärna om du vet något kortspel online som innefattar jokrar, det skulle vara intressant att veta.)